Fin.

När jag är som tröttast för att ta mig ner till köket och laga mat säger Lina att hon idag skall stå för maten. Hon lovar meddela när maten är färdig. Jag jublar och är lycklig över att jag har en av de finaste människorna i världen med mig här i Bradford. Inte nog med det, när det har gått en liten stund knackar det på dörren. Jag öppnar och där står finaste Lina med två tallrikar med ris&tonfisk-paprika sås i händerna och en jumppakass på ryggen med bestick och muggar. Jag ville släppa en tår för att hon är så fin. Hon får mig konstant på bra humör. Gotta Love Her.





Behöver jag säga att det var utsökt och att det passade utmärkt tillsammans med ett avsnitt Solsidan?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0