Ann-Sofie

När jag gick på årskurs 1 i lågstadiet hade jag en söt pojke på min klass. Vi fattade snabbt tycke för varandra och han frågade chans. Jag blev lycklig och svarade ja. Vi var tillsammans flera månader, närmare ett helt år faktist. På alla hjärtans dag, som det året var en lördag, satt jag tillsammans med familjen och åt spagetti och köttfärssås när det mittiallt ringde på dörren. Det var han, som kom med en silverring med ett rött hjärta på. Jag satte genast den på mig, på ringfingret på vänstra handen. Där fick ringen vara så länge att den växte fast på mitt finger. När han och jag gjorde slut hamnade pappa att klippa sönder den med tång för att vi skulle få bort den från fingret.

Den slags kärlek jag kände som sjuåring är givetvis annorlunda än vad jag som äldre kände när jag hade min första "riktiga" pojkvän. Men första kärlek var det på sitt sätt iaf.



Sugig kvalite med telefon, i know. Men där är i alla fall den sönderklippta ringen.